Livet går riktigt fort nu!
Livet går riktigt fort och det gäller att hänga med så att man inte halkar efter.
Idag var en lika spännande och rolig dag som de senaste med massor av aktiviteter och möten med olika människor.
Det var segt som vanligt på morgonen och det var bara att gå upp och göra det man skulle för att sedan lägga sig och sova en stund till innan dagen tog vid på riktigt. Förstår inte varför jag är så trött på morgonen men att jag lägger mig väldigt sent har nog en hel del med det att göra.
Först ut för dagen var ett besök hos vetrinären där vi skulle få veta om Gibsons cortison kur givit någon effekt och hur vi nu går vidare.
Gibsons öron verkar svara fint på cortison behandlingen och nu mår han ganska bra vilket innebär att vi kan dra ner dosen ännu mer för att sen sluta helt den 25:e mars.
Det hände dock en väldigt, hmm hur ska man säga det "konstig" men samtidigt rätt komisk händelse på väg till vetrinären som jag bara måste skriva om här.
Jag fick skjuts av morsan till vetrinären eftersom hon ändå skulle till stan.
En polisbil följer efter oss en bit och sedan parkerar de bredvid oss. Jag kliver ur bilen och fram kommer det en konstapel som frågar om han får se min legitimation.
Ja visst svarar jag och frågar varför jag behöver visa mitt leg för dessa herrar?
samtidigt som han får min legitimation öppnar jag bilen och tar ut Gibson och selar på var polismannen frågar "är du blind"
Japp svarar jag och det här är min ledarhund. Jag får tillbaka min legitimation och konstapeln säger det är nog inte dig vi vill prata med. Jag svarar att jag är nog inte den typ av buse som herrarna är ute efter och sen går vi helt enkelt.
Jag skulle ge mycket för att höra hur tankarna sen gick i dessa stackars polisers hjärnor.
Efter vetrinärbesöket fick jag komma hem och fick lite lugn och ro för att jobba lite med saker åt den nya SRF föreningen som vi startat i Trelleborg. Jag hann med ett par riktigt viktiga samtal som gjorde mig väldigt glad och nöjd och som jag kan leva på ett tag.
Vid 3 tiden var det dags att gå till jobbet där lite kontorsjobb väntade innan dagens höjdpunkt.
Jag fick introducera goalball för Olympics damlag och det var som vanligt ett gäng väldigt coola tjejer som verkligen gav allt där ute på plan och trots en del bollar som tog rakt på huvudet gick de därifrån med ett stort leende på läpparna.
Många av tjejerna var riktigt duktiga och det märktes att de kan det där med bollar.
Passar även på att gratulera dessa sköna tjejer till uppflyttningen till division 2.
dagen avslutades med en joggingtur på 4 km tillsammans med min bror och coach Florim som dessförinnan själv sprungit 3 km på 11.18 bara för att han slagit vad med en arbetskamrat.
Kommentarer
Postat av: Christel
Bra jobbat! Jag blir inspirerad av dig, som är ute och springer, när jag själv knappt pallar gå till affären. När jag flyttat till Trelleborg, så hänger jag gärna med dig och Florim på nån joggingtur.. fast då lär ni nog få stå och vänta på mig, haha.
Trackback
